I Fredags blev det utgång med Sara :) Tack för en rolig kväll! Igår blev det myskväll bara! Först Pizza med Sandra o jonas och sen var jag ju tvungen att ser Carolin af Ugglas bidrag i finalen! Men hon vann ju inte tyvärr, trodde verkligen att hon skulle vinna =O Men hon kom tvåa iallafal. Nu måste man sitta där i Maj o heja på opera-bidraget, haha. Men hon var ju inte helt sämst. Sen blev det att kolla på film o mera mys. Det blev Patrik 1,5. VÄRLDENS GULLIGASTE FILM! På väg hem mot syster, så började tankarna att springa runt däruppe igen. Så jag hoppade istället in i bilen och drog på Ramones album - Anthology och Cd 2! Rensade tankarna lite. Åkte runt lite här o var. Och hehe, ja stoppad av snuten blev man också.. Men det var ingen fara. Han hade sett mig göra en U-sväng och han kollade bara så att bilen inte var stulen för det var vanligt att dom stjäl vanliga bilar som Saab. Hehe blev man lite orolig där. Men fyjävla schysst bil han hade! En ny Audi A4 eller A5 skulle jag tippa på att det var! Kom innanför dörren strax efter halv 3. Vaknade 9 halv 10 imorse. Skitfint väder! Så skönt! Chillade ett tag sen kom syrran hem och hämtade mig och vi åkte till Ramnäs. Så nu sitter jag hemma i min soffa chillar lite till. Men ska packa lite nytt o sånt så jag är klar när vi ska åka till Västerås igen! Har inte så mycket mer att skriva nu.
<3<3<3

Tro, Hopp och Kärlek
Att ge saker en chans är att våga. Man går in till 100% och kör järnet. Samtidigt trippar man på tå i lugn o ro för att inte förstöra någonting som kanske kan bli något fint. Man känner att man kan hantera varenda liten motgång som kommer i ens väg. Allt är lugnt och man svävar på moln vad som än händer.. Man är stark. Blir man sen sviken av någon man lagt all sin tillit på och som man för en gång skull på jättelänge verkligen vågat ge en ärlig chans. Då dras man ner på jorden igen. Motgångarna blir hot och man försöker, men man svävar inte lika lätt längre på dom där molnen. Man överväldigas av tankar om anledningar till att ge eller inte ge saker en chans till. Tiden och läkningen får göra sitt nu. Huvudet får arbeta extra mycket nu för att krossa ner allt som blivit krossat i så små bitar så att man inte längre känner av att dom en gång legat där skavt..